Syrran har skaffat hund

Min syster har äntligen gjort slag i saken och uppfyllt sin barndomsdröm om att skaffa hund. Hon är verkligen den mest hundtokiga personen jag känner. Sedan vi var små har hon tjatat och tjatat om att få en hund, men eftersom mina föräldrar inte ville ha någon så sa de att hon fick skaffa en när hon flyttade hemifrån. Och nu när hon har flyttat hemifrån och blivit myndig och har ett (hyfsat) stadigt jobb så kände hon att det var dags. Jag är verkligen glad för hennes skull!

Jag kan inte mycket om hundar, och syrran skulle nog strypa mig nu om hon läste det här, men jag har faktiskt glömt vilken ras det var. Men jag vet att det var en spaniel av något slag. Hur som helst så ser jag fram emot att träffa den lilla rackaren. Tyvärr kommer jag inte att kunna åka till Sverige på några månader, men jag har i alla fall skickat en present till henne som jag tror att hon kommer att gilla. Det är en bok som handlar om att träna apportering, något jag vet att hon vill göra. Just det, nu kom jag på vad det var för ras, en springer spaniel, och dessa är ju apporterande fågelhundar. Syrran vill inte bli jägare eller så, men man kan ju ändå träna hunden i det den är avlad för utan att faktiskt skjuta och apportera just fåglar.

Om jag skulle ha ett djur så skulle jag nog hellre ha en katt faktiskt. De är mycket mer självgående och man behöver inte hålla på att aktivera dem. Dessutom behöver man inte gå ut och rasta och promenera dem. Syrran har verkligen alltid varit en hundmänniska som har gått ut med grannars och kompisars hundar så fort hon har fått chansen, så jag är glad att hon äntligen har en egen hund nu!

Comments are closed.